torsdag 30 september 2010

oro och lättnad

Pratade med min syster igår kväll, hennes vän F hade åkt till akuten med värk i njurarna. Till saken hör att min syster och min mamma var ute med trollen i skogen i lördags och plockade svamp. Trattkantareller och gul trumpetsvamp. Delikatesser. På kvällen hade min syster bjudit F på middag. Svampmiddag. Ni kan ju föreställa er hur läskigt det var att F började må dåligt.

Jag googlade och googlade halva natten, tror jag slocknade av ren utmattning vid 3-snåret. Det finns en svamp, Toppig Spindelskivling - en av Sveriges topp 3 i giftighet, som är snarlik de där andra två delikatesserna. Eller egentligen är de inte lika alls. Samma storlek och snarlik färg, helt olika annars. Fast de trivs i samma områden, växer ibland rätt tätt ihop. Jag är expert efter den här natten.

Det giftet är ett av de otrevligare. Vit flugsvamp är trevligare, förutsatt att man får vård i tid. Då kan man bli helt frisk. Lite toppig Spindelskivling och 2-14 (!) dagar senare blir det intensivvård, dialys och förstörda njurar. Symptomen är just värk i njurarna, törstighet och dåligt urindriv. That's it. Inga kräkningar, inga hallucinationer.

Iaf, fick precis besked att F har magbråck, har antagligen inte ett dugg med svampen att göra. Otroligt otrevligt ändå, men med operation kommer hon bli bra. Jag är så otroligt lättad. Jag låg som och funderade på hur tidigt man kan snitta mig för att kunna transplantera en njure. Bad till något okänt om att jag och syster är en perfekt match, eller mamma, eller jag och F. Eller om man kunde donera en njure till någon okänd och pusha upp sina kära på så sätt i donationskö.

Aldrig mer svamp i skogen utan en kunnig person (min mamma är iof sig kunnig på de två) och en svampbok. Och när ni plockar trattkantareller eller gul trumpetsvamp, plocka en och en! Det är tipset från alla mykologsidor jag hittade, håva inte in dem i buntar hur lockande det än är. En och en, och när ni rensar hittar ni trasiga småbitar som är svårigenkännliga - släng!!! Det krävs pyttebit för att bli dålig. Och det finns ingen återvändo.

Helt lättad kommer jag inte bli förren om 10 dar när alla borde vara safe efter den sista svampmåltiden.

Hej, hej ICA-champinjon.

2 kommentarer:

  1. Hej hej gul kantarell i skogen, den enda svamp jag någonsin vågat plocka och lär så bli även fortsättningsvis efter att ha läst ditt inlägg. Hoppas din systers vän snart är på bättringsvägen. Magbråck låter inget trevligt.

    SvaraRadera
  2. ah men jag vet! Det var så läskigt så jag visste liksom inte vad jag skulle ta mig till. Riktiga kantareller går förstås bra, de kan man ju inte missta för något annat. Fast när jag gick över hötorget igår och försäljarna ropade halva priset på svamp ville jag gå fram och skrika mördare. Typ. Obalans.
    Nej, det gjorde nog ruksigt ont, men hon fick massa morfin och helikopterfärd fram o tillbaka..

    SvaraRadera