tisdag 14 september 2010

Allt är okej

Men jag har haft en liten blödning. Totalt normalt. Vad man än säger till en barnmorska så är det "normalt". Och det tackar vi för förstås. Det innebär inte att det inte var läskigt. Okej det var en pytteliten blödnig, men jag fick ändå ett sammanbrott nån timme senare efter att blivit omkopplad, felkopplad och bortkopplad på sjukvårdsupplysningen två ggr. Sen fick jag prata med världens snällaste kvinna på SÖS. Som sa att det nog bara var att ta med ro.

Så länge det inte börjar blöda igen förstås. Eller att jag får ont i magen. Eller att fostret slutar röra på sig. Hur ska man bedöma det sista? Jag brukar känna rörelser då och då under dan, och nu på kvällen har det varit aktivt. Nu kommer jag hålla andan mellan varje gång. Inte minst med tanke på Tonci. Allt jävelskap kan fortfarande hända. I morgon börjar v.26.

22 kommentarer:

  1. Usch, hjärtat i halsgropen! Sånt där är inte kul. Önskar att man hade en egen ultraljudsmaskin hemma.

    SvaraRadera
  2. Oj. Jag fick hjärtsnörp bara av att läsa första meningen.
    Hur mår du? Känns det lite lugnare?

    Skönt att du fick prata med en vettig människa till slut. Stor kram.

    SvaraRadera
  3. Fy vad jobbigt! Även om det inte är någon fara och det är jättelite så är det ju läskigt. Och svårt dessutom tycker jag att veta vad som är "onormalt".

    SvaraRadera
  4. Ja fy, jag är inte helt kaxig. Fysiskt är allt bra, jag har haft öm mage de senaste dagarna men det känns nog mer som växtvärk. psykisk känner jag mig lite matt.

    Oh ja, hon på förlossningen på SÖS var toppen, och ni med för den delen! Tack!!

    SvaraRadera
  5. Med V blödde jag mycket men det var inget fel. Och jag brukade väcka honom då han sov för jag vill känna hans rörelser. På slutet ligger de mer still du vet. Med S blödde jag lite då och då och hade sammandragningar men det gick bra. Normalt eller inte. Så fort du blir orolig ska du gå till gynakuten så får du ett UL. Jag menar om något känns väldigt fel. Men det vet du ju redan. Skickar lite pepp-kramar:-)

    SvaraRadera
  6. åh tack Mia! Åh vad läskigt det låter med mycket blödningar och sammandragningar. Men det gick ju jättebra trots det. Ska bita mig fast i det som går bra, det är ju trots allt övervägande.

    SvaraRadera
  7. Usch...vad otrevligt förstår din rädsla & att gå & va spänd & nervös ...jag vet hur de är !!Men vi håller tummar & tår att ALLT ska gå bra & de tror vi att de gör ;)
    Men om du blir osäker el tycker att bebisen inte rört sej så kan du alltid "puffa" lite på magen el de BÄSTA av allt e att om du äter KALLT som typ glass så börjar bebisen sprattla ;) ett knepp ja gjorde nu under min graviditet när jag inte känt henne röra sej för dom rör sej mindre ibland utan att de e någon fara & framför allt ju större dom blir ju mindre rörelser blir de!!
    Men får du någon oro så funkar de med kallt vatten el glass då blir de fart på bebisen ;))
    Ta de nu lugnt & tänk posetivt detta kommer gå bra ;) Massa Kramar på er !!!

    SvaraRadera
  8. Usch, förstår att du är orolig. Jag hoppas att allt är bra med den lille och med dig.

    SvaraRadera
  9. åh tack, jo idag känns det bättre, jag behövde sova lite med. Men hoppas, hoppas att det var en engångsgrej.

    SvaraRadera
  10. Jag hade också små blödningar under en period. Har läst att så länge de är "mindre än en femkrona" är det ok, även om det är återkommande. Och välkommen till den stora oron. Känns som att jag ororade mig genom hela graviditeten (drack isvatten i mängd...)och nu oroar jag mig än värre... Tänk om något händer!!! Och helt plötsligt blev samhällets framtida utveckling så viktig.

    SvaraRadera
  11. @Mikaela ja men eller hur! En av anledningarna att jag bestämde mig för barn sent är att jag egentligen inte ser en framtid 100 år fram i tiden. Vad kommer hända med Bambis barn? Finns världen då? I nån form? Ja du hajar.

    SvaraRadera
  12. Hur mår du idag? Min syster hade en hel del blödningar med sista barnet... väldigt, väldigt skrämmande! Men han kom ut när han skulle, som han skulle. Men är du bekymrade kan du väl åka dit och be dem kolla?

    Välkommen in i vecka 26, förresten :0)

    SvaraRadera
  13. Hej!

    Jag är frilansjournalist och jobbar bl.a med Babyvärlden.se. Skulle vilja komma i kontakt med dig. Skicka gärna ett mail till stefan.bergmark@gmail.com.

    Tack på förhand!

    Stefan Bergmark

    SvaraRadera
  14. Ändå är du ju så långt gången så vi får hoppas att om det skulle hända nåt så överlever din bebis! Men alla håller tummarna så jag tror den stannar där inne lite till. Kramar till dig!

    SvaraRadera
  15. @jag vill jag kan Jag ska på koll i morrn, som tur är annars hade jag nog bett om det ändå. Tack! Känns lite bra faktiskt. :)

    @Renée tack! ja jag med.. minst fram till jul.

    @Stefan.. ok..

    SvaraRadera
  16. Fick hjärtat i halsgropen när jag läste ditt inlägg, hoppas att det känns bättre nu. En droppe blod kan rasera en hel värld av trygghet :(

    Kram och skriv hur du mår här, åk in om du undrar!

    SvaraRadera
  17. åh tack Anna, just nu känns det som en dag i taget är bra. Önskade att tiden kunde fara iväg..

    SvaraRadera
  18. Jobbigt, skönt att det inte var någon fara iaf.

    SvaraRadera
  19. Vad jobbigt för dig!
    Förstår att du är orolig.
    Hoppas att du känner dig bättre till mods nu.
    Och som flera ovan sagt; åk in istället om du funderar. Jag åkte in och kollade för några veckor sen, fick ett väldigt bra bemötande.

    SvaraRadera
  20. Tack för dina stödjande ord och tipset ang. bloggen, jag ska säkert kika in där, jag behöver se och läsa om hur andra överlevde likadana situationer.
    Oroa dig inte ang. blödningen, det säkert inte är något farligt. Du känner din bebis att sparka och det är bra, men jag håller med de andra, om du är det minsta orolig åk in till sjkhuset, de kollar dig och lugnar din oro.
    Kramar

    SvaraRadera
  21. Tack alla, jag lovar att åka in och kolla mig när jag blir orolig. Hoppas du finner någon lindring Tonci, med hjälp av andra som verkligen förstår. Stor kram.

    SvaraRadera