fredag 16 juli 2010

Locket ska läggas på brunnen..


Väskan ska packas. Datorn ska laddas. Kamerabatteriet ska laddas. Biljetten ska printas.

I morrn går färden till en annan, lite bättre plats. Och eftersom jag aldrig köpte det där mobila internetet så blir det nog tyst. Ha en trevlig månad allihop och ses i mitten av augusti. Jag börjar första dagen efter semestern med att komma in vid lunch. Eftersom det ska kollas på Bambi. :)

måndag 12 juli 2010

Att såra

Det här med att blogga. Är lite mer trixigt än jag kunde ana. Jag önskar nu så här med facit i hand att jag inte involverat människor jag känner. Behållt allt väldigt anonymt. Det var extremt skönt iof när allt var apjobbigt och upp och ner och det kändes omöjligt hela grejen. Då var det skönt att slippa förklara sig i verkliga livet. Men jag vet inte om det uppväger att vakta sin tunga. Blogga för mig hade varit lättare om jag pratade med en anonym massa. Även om också de anonyma känns otroligt verkliga numera. På ett positivt sätt. :)

Jag har bestämt att den här bloggen slutar där mitt nästa liv börjar. Bambi. Jag tänker inte hänga ut Bambi i varken ord eller bild. Dagens outfit bebisar funkar för vissa, men Bambi är inte Charlie Schulman.

Och övrigt privat ska jag bättra mig på att kommunicera istället för att ventilera. Skrivna ord tolkas så himla fel ibland. Och om man pratar kan man rätta till missförstånd under tiden.

oh för syster och mamman, jag har pratat med pappa. Han blev förvånad och glad och lyssnade i ungefär två minuter, sen var det tillbaka på viktigare saker. Sånt han kan relatera till. Men nu vet ni att han vet, och jag ska berätta det IRL med, jag har bara glömt av det hela.

Och syster en annan sak, vad himla stolt jag är över dig. Cool, cool, cool tjej. Jag ska köoa dig markeringspennor i många färger.. ;)

söndag 11 juli 2010

Foto-triss


Jag vet att det är sommarlov, men jag ville delta i veckans fototriss:






Jag har varit i Fisksätra idag och badat. Jag gillar Fisksätra, kan inte för mitt liv fatta att det har så dåligt rykte. Nära till skog och fint bad. Visst, husen är lite slitna, men det är bilfritt i området och lägenheterna har fin planlösning. Man kanske borde flytta till Fiskis :)

onsdag 7 juli 2010

Sommarlov


Det är ju en vecka lite drygt kvar, men jag tror jag tar sommarledigt nu. Jag tänker försöka njuta av varje stund. Hoppas att ni alla får en fantastisk sommar! Ses på andra sidan augusti om inget fantastiskt intressant inträffar, då berättar jag det. Just nu är jag mest gnällig, trött och tjock. Och det är ju ingen glad att höra. Men som sagt njut!

måndag 5 juli 2010

gammalt unk man tänker på när man inte kan sova

Sov timmar i soffan så nu ligger jag här och stirrar i taket. Och tänker.

Hur ska man lösa alla knutar? Hur ska man bli harmonisk och självklar, så att man kan uppfostra en liten person till en självklar och säker personlighet? Det stressar mig. Jag blir fortfarande ledsen över irrelevanta saker, och ältar sånt jag borde släppa. Släpp det. Släpp dom. Men det är ju lättare sagt än gjort.

Jag är dålig på att hantera ledsamhet. Det har jag alltid varit. En period i mitt liv, när saker rämnade - föräldrar skildes, barndomshem såldes, pappor flyttade till andra sidan jorden, mammor blev lämnade och i samma veva arbetslös, så söp jag. Det var fantastiskt. Jag söp, och medans jag söp planerade jag nästa gång. Inte så att jag var full varje dag, men när jag drack så drack jag mig berusad. Jämnt. Och hade sex. Alkohol och den ynka närheten som ofta följde med den var balsam. I den stunden jag somnade på en främmande arm, fortfarande lätthuvad det var bara då jag kände mig av nån form av betydelse. Att bli sedd. Jag tackar kanske inte Gud, men nån form av beskyddare hade jag ju under den här perioden. Inget otrevligt hände, och jag klarade mig undan könssjukdomar.

Många av de jag umgicks med under den här perioden (och fortfarande gör) hade sina egna demoner då. Jag kunde se en del förakt i deras ögon, kanske var det spegling av mig själv. Jag vet att ingen stannade upp och frågade hur jag mådde. Kanske vågade de inte. Kanske orkade de inte. Kanske hade de för mycket att bära på själva.

Jag bröt näsan nånstans mitt i allt. Jag drack för mycket rödvin, har en lång minneslucka och vaknade med bruten näsa. Blå ögon och blod mötte mig i spegeln, plus frossa och hjärtklappning och illamående. Ni kan förstå ångesten. Vad hade hänt? Jag hade en blod på linnet och gräsfläckar på jeansen, min ena sko var lite trasig. Jag hade gått från utestället ensam, ingen av de andra visste. Men vad de skrattade. För jag såg så rolig ut. Tydligen. Och de skrattar fortfarande när de kommer att tänka på det. Fem år senare. Mitt livs absolut värsta morgon, min enda minneslucka så kompakt att jag har små, små skärvor bara.

Hur kunde ni inte se hur trasig jag var? Varför frågade ni inte hur jag mådde?

Jag har förändrats. Jag brukade se när folk var ledsna, fråga hur de mådde. Se om man kunde göra något. Hitta på något. Nu håller jag på att glida in i en "sköt mig själv och skit i andra" person som jag inte gillar. För rådet jag själv fått när jag varit ledsen är "försök att muntra upp dig, gör något kul". Det är ju inte det lättaste när allt är svart. Ensam är inte så jävla stark.

Naturligtvis finns det undantag. Och ni vet vilka ni är. Hoppas jag. Och jag försöker släppa det här, för de allra flesta som jag umgås med är såna som jag tycker mycket om. Som jag verkligen vill umgås med. Som jag saknar när vi inte ses, som jag skrattar med när vi ses. Och jag förstår att det inte är nyttigt att tänka på.

Hur slutade det då? Jag slutade dricka som ett nyårslöfte. Hela 2008 var jag helt vit. Som snö. I princip hela 2009 med. (och nu igen.. :) Och med det försvann behovet av bekräftelse av främlingar. Jag gick ett tag på möten, Al-Anon möten. (för anhöriga till alkoholister) Det var bra ett tag, men jag hade problem med 12-stegsprincipen. Kommer inte ihåg vilket steg, men nångång ska man söka upp alla de man gjort illa och be om förlåtelse. Jag fixade inte det. Kanske för att jag då ännu ursinnigt ville få ett förlåt. Av nån.




Svett och sommarprat

På jobbet har temperaturen nått 28 grader. Syrenivån har sjunkit i takt med att värmen ökat. Underarmarna klibbar fast i skrivbordsskivan. Och lyssnar på P1 Sommar. Måste bara säga att hittills har alla jag lyssnat på varit intressanta och musikvalet bra. Så sätt igång och podda. :)

Idag har jag varit hos Git i Gamla stan. Gynekolog-Git som fladdrat förbi här förr. Vi skulle diskutera hur fem frakturer på bäckenet 1995 eventuellt påverkar en förlossning idag. Ja inte blev jag mer upplyst av det. Men hon ska skicka efter journalen från Visby och kika på röntgenbilder och återkomma. Det var det hela. :)

Nu tillbaka till Ulf Malmros. Mycket spännande.

fredag 2 juli 2010

Fredag!

Inte semester än men snart. Näst bästa är ju helg. Och helg är det. I morgon ska jag sova ut ordentligt. Och sen ska jag gästspela i Täby. Blind fläck på kartan. Ska ta med en kaka till en gravid valross som beklagade sig äver värmen på Fejjan. Så ska jag berätta för henne om mina 13 veckor.

Tänk. För ett halvår sen hade jag undvikit henne som pesten. Det är svårt att tänka nu hur det var då. Jag tänker på min vän som försöker bli gravid. Undrar om hon egentligen skyr mig som pesten? Men hon är för snäll för att inte svara när jag ringer? Jag skulle verkligen förstå henne om hon drog sig undan. Jag skulle sakna henne och hoppas att hon kom tillbaka. Och om hon gjorde det skulle jag krama henne av tacksamhet.

torsdag 1 juli 2010

Chili cheesad

Jag har shoppat idag! På riktigt. I en riktig affär. Det var inte igår. Jag gillar nätshopping. Och mest den senaste tiden när jag mest känt för att kräkas. Då vill man inte stå i provhytten och langa fram en påse. Eller nu ljuger jag lite. Jag var på Detail i tisdagskväll och köpte bh. Men det räknas nästan inte, expediten var så otroligt bra att hon måttade med handen och plockade fram den perfekta. Så jag köpte en vit och en svart, det hela var över på ca. 10 minuter.

Men idag hoppade jag av vid Nacka Forum med två mål. En bikini-överdel och ett par flip-flops. Ty mina Reef som jag haft och älskat i 3 år (bra livslängd för flippisar som jag bott i 4 månader varje år) har knappt nån sula kvar.

Ja det var ju dystert. Iaf på sko-hållet. Hittade tillslut ett par hyfsat sköna och inte jättefula Puma flippisar. Ni anar inte att det är min älsklingssko. Kan inte för mitt liv förmå mig att knöla ner tassarna i nått annat när det är varmt ute. Så det fick duga. Priset var litet, men det var itne därför jag köpte dem, de var typ de enda som var sköna och inte grälla. Det är itne på modet med flip-flops helt enkelt. Typiskt.

Så hittade jag en toppen bikni-överdel som skulle passa ihop med min underdel. För 545 jävla spänn! Rena rama rånet! Så det blev en halv-bra variant från Stadium istället, tackar Loba för tipset :) Den var inte perfekt, men jag kommer inte vara oanständig iaf.

Sen fick jag panik för jag skulle kissa och väl framme inser jag att jag var kontantlös. Var tvungen att irra runt efter en bankomat, så nu har jag 95 spänn i femmor i plånboken. Praktiskt. Vid det här laget hade jag fått ett blodsockerfall som hette duga och i hetsen så köpte jag ett meal på Burger King. Tro mig, det var en mycket bättre idé innan än efteråt. Den eftersmaken är itne att leka med. Euw.

ps. mitt bästa köp idag var iaf 4st djupa tallrikar från Rörstrand som jag hittade på Myrorna. Borde bara handla second hand. Då fyndar man ju! :D

Glömde...

Nu är jag över v.12. :)

Idag 12+4. Illamåendet finns kvar men är en skugga av vad det varit (peppar, peppar). Fast i förrgår kom det tillbaka, men troligen i nån slags kombo med värmeslag. Stockholm är lite svalare idag, det är skönt. Men samtidigt älskar jag att det blivit varmt, det är sommar på riktigt.

Måste bara hitta en bikin-överdel. Pronto.