Allt är okej

Men jag har haft en liten blödning. Totalt normalt. Vad man än säger till en barnmorska så är det "normalt". Och det tackar vi för förstås. Det innebär inte att det inte var läskigt. Okej det var en pytteliten blödnig, men jag fick ändå ett sammanbrott nån timme senare efter att blivit omkopplad, felkopplad och bortkopplad på sjukvårdsupplysningen två ggr. Sen fick jag prata med världens snällaste kvinna på SÖS. Som sa att det nog bara var att ta med ro.

Så länge det inte börjar blöda igen förstås. Eller att jag får ont i magen. Eller att fostret slutar röra på sig. Hur ska man bedöma det sista? Jag brukar känna rörelser då och då under dan, och nu på kvällen har det varit aktivt. Nu kommer jag hålla andan mellan varje gång. Inte minst med tanke på Tonci. Allt jävelskap kan fortfarande hända. I morgon börjar v.26.