Jag kan ju inte räkna. Önsketänkande att onsdag var fyra. Det var ju bara tre. Så idag är nummer fem. Eller 19 i min cykel. Jag har bestämt att jag struntar i det där graviditetstestet, väntar på min mens istället. Så slipper man kanske bli dubbelt besviken...?
Jag pratade med en vän idag. Hon hade tydligen pratat med min syster. Att de oroade sig för hur jag ska hantera besvikelser. Jag är rätt dålig på det. I allmänhet. Om du läser här nu L, och systern med för den delen så tror jag det kommer gå fint ett par ggr till. När jag möter väggen får ni väl skrapa ihop mig och leda mig till nån som kan sätta ihop bitarna igen. Jag kommer verkligen inte lägga min sorg på era axlar. Jag äskar er för mycket för det.
ps. du kommer alltid vara snyggare än Mila. Och vi borde ha krossat den där gamla tv:n istället. Fatta vilka bilder det hade blivit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar