lördag 8 maj 2010

Lyckligt lottad

Jag vet, ännu är allt osäkerhet. Men jag ville ändå bara berätta om tacksamheten. Som är så stor, jag vet att jag är lyckligt lottad. En misslyckad insemination. Och sen en lyckad.

Det har inte varit enkelt. Det är ju en känslomässig bergodalbana. En resa på 1,5 år. Med många besök hos läkarvården. En polypoperation. En kärleksrelation jag var tvungen att göra slut på för han låg ljusår bakom mig i frågan. 15 akupunkturbehandlingar och 5 zonterapibesök. Jag la om kosten. Men ändå, förhållandevis enkelt.

Det är så många, så många som gör 5,6,7 försök osv. Så många som blir tvungna att göra IVF, med alla hormoner och stora kostnader. Så många som tillslut väljer adoption - det i sig en stor, långsam, dyr process.

Så ja, jag är tacksam. Och glad. Och rädd. alla de där bubbliga känslorna. Men jäkligt rädd ännu. För att tvingas börja om. Men då vet jag ju, iaf, att möjligheten finns. Det kan gå. För jag är lyckligt lottad.


Världens finaste syskontroll fångade med världens sopigaste mobilkamera

9 kommentarer:

  1. Man slutar aldrig vara tacksam. Jag tänker på vilken tur jag haft VARJE dag. Och TVÅ ggr. Oj vad det måste finnas en Gud eller högre makt.Någon såg mig! Grattis igen, kram

    SvaraRadera
  2. Har precis läst dina inlägg från de senaste dagarna, så här kommer ett försenat men varmt G-R-A-T-T-I-S!!
    Oroa dig inte så mycket, det kommer säkert att gå bra!

    SvaraRadera
  3. jag har visst missat den glada nyheten!
    Stort Grattis!!! Kramar

    greengal86@gmail.com

    SvaraRadera
  4. Åh tack! jag är fortfarande inte övertygad. Gjorde mitt senaste test i morse. Känns väldigt, väldigt underligt men varmt. :)

    SvaraRadera
  5. Hej!
    Har precis hittat hittat och läst lite på din blogg. Måste börja med att säga grattis såklart :)
    Jag ska precis börja min inseminationsresa till Danmark. Jag är 32 och vill ha flera barn så det är dags för mig att börja nu :) Just nu är jag i teststadiet och väntar... Det är en personlig fråga så jag förstår om du inte vill svara, men fanns det någon förklaring till varför det tog så lång tid för dig att bli gravud?

    SvaraRadera
  6. Hej! Först vad roligt!! :)

    Jo jag gjorde en utredning först, för att se att det ens var möjligt innan jag åkte ner och spenderade pengar. De upptäckte en polyp och så var jag tvungen att operera bort den. Sen träffade jag en man mitt i hela processen, och det tog ett halvår - att välja bort honom. Sen hade jag otur, urinvägsinfektion, förkylningar och influensa - ägget kan skadas om tempen överstiger 38,0 grader. SÅ jag hoppade över minst 5 månader pga sånt.

    Åkte i januari 2010, och igen i april 2010. Men för mig var det bra att det tog lite tid - det kanske är skillnad om man redan har barn.

    stort lycka till!

    SvaraRadera
  7. Måste passa på att fråga lite till :) Fixk du några hjälpmedel, typ pergotime eller klarade du dig utan? Hur gick du tillväga rent praktiskt med att lyckas tima ägglossning, jobb, flyg/tåg och boende till Danmark?

    SvaraRadera
  8. Det är bara att fråga på :)

    Nej, helt naturlig cykel - jag har en rätt jämn. 28-30 dagar ungefär, visst iböand kan det bli nån mer. Och jag testade ägglossning i typ 6 månader innan första försöket, det varierar från dag 12-dag 14. Så rätt jämnt.

    Första ggn väntade jag i Sthlm tills det gav utsalg och sjukskrev mig, jag testade morgon och kväll och blev positiv på kvällen - då fick jag andrum att boka tåg. Men det är ett stress moment - det är bara 2 tåg på veckodagar som tar en ner i tid och ett på helgen.

    Andra ggn var dag 12 en fredag så då bokade jag tåg som tog mig ner på lördag mitt på dan, räknade kallt med att det itne skulle bli tidigare, och det blev en dag senare. så jag bodde över hos en vän två nätter och åkte tillbaka sen. Ett mkt bättre alternativ. Om man har en flexibel chef och hyfsad jämn cykel så rekomenderar jag verkligen att ta sig så nära som möjligt och vänta på ÄL där. Hela andra resan kändes så mkt mer positiv - men det var ju lite varmare och vårigare med :)


    Så för att svara på frågan, jag har ett rätt schysst jobb för närvarande, och min närmaste chef har vetat om det här ett tag, jag har goda vänner i malmö som jag får bo hos gratis med kort notis och SJ är ganska pålitligt - så länge det itne blir snöstorm eller vulkanutbrott. Stockholm-Köpenhamn är en bra sträcka helt enkelt. Inte alla har den förmånen.

    Om du vill maila istället går det finfint på yevonde@live.se

    :)

    SvaraRadera