fredag 14 maj 2010

Angående sex

...Nu kanske ni blir generade, så hoppa o läsa. Mamma - du kan ju verkligen hoppa över. Jag känner att det kan bli genant.

Iaf. Jag är nog en normal person rent sexuellt, alltså jag gillar sex. Nog inte mer än medel tror jag. Men inte mindre heller. Jag har haft några längre förhållanden, men däremellan har jag klarat mig själv bokstavligt talat. Visst, jag har haft min beskärda del av engångsligg, men ärligt - engångsvarianten är bra mycket sämre än att onanera. (Hoppas du andas fortfarande mamma om du inte lyssnade på varningen...).

Ok, anledningen att jag drar upp det här är att det inte finns på kartan med sex överhuvudtaget just nu, det känns bara läskigt och nej.. inte alls lockande. Men tydligen tänker min hjärna annorlunda, två ggr den här veckan har jag vaknat av orgasmer. Alltså drömt mig till det. Det brukar hända ungefär en gång vart annat år annars, men nu alltså två ggr på en vecka. Och det gör ont som fa-an. Första ggn blev jag skiträdd, och tänkte det var det. Nu kommer det blöda. Fast det hände inte så i natt blev jag inte lika rädd, men ändå lite sne på min kropp. Eller hjärnan, eller bägge. Och det jag minns av drömmen så var det inte alls erotiskt, min hjärna måste jobbat på två plan. Ont gör det iaf, som världens mensvärk, och jag kan inte klandra Bambi. Bli ihopklämd så där. Jag är rätt glad att jag inte har någon partner, även om jag inte tror att mannen jag skulle vara med skulle kräva sex på något sätt, men nu känns det skönt att det absolut inte är så. Om jag bara kunde få min sovande kropp att fatta med vilken jäkla dum idé det är. I blame it on the hormones.

torsdag 13 maj 2010

oro i kroppen

..idag var jag på Maxi och köpte illamåendemotverkande saker. Och idag har jag inte mått illa alls. Förutom kanske lite i bilen, men min driver körde lite ryckigt... Läste precis ett inlägg hosLivrädd hur hon skulle vilja ha en egen ultraljudsundersöknings-utrustning (jeez vilket långt ord..) bara för att checka in att hon inte drömmer. Jg förstår henne. För mig går det väldigt upp och ner, igår kände jag mig väldigt gravid. Idag lite mindre. Men det är ju helt klart något där, jag är öm och svullen. Och de där små mensvärksliknande symptomen som kom och gick, de är mest där hela tiden nu. Men det är väl tanken att det kan ta slut. 1 av 5. Tar slut. Försöker inte tänka på det. Önskar mig nästan lite illamående.

Jag har idag lyckats tillbringa de få timmarna sol som var utomhus iaf. Så lite laddad är jag. Dessutom har jag kollat klart säsong 2 av Cold Feet, minns ni den? Engelsk serie, slutet på 90-talet med bla James Nesbit, Hermione Norris och Helen Baxendale. Jag kommer ihåg att jag var helt hooked då, och det håller än :)


Jo just ja, ringde och skrev in mig hos Barnmorskorna i Gamla stan i förrgår. Jag ska dit på info den 25e och undersökning den 3e. Jag glömde fråga, men ni vet säkert - är det ultraljudsundersökning första ggn? :)

onsdag 12 maj 2010

5+3

..och här började illamåendet. Trodde lite naivt att jag skulle slippa, men i natt när jag skulle sova kom första vågen. Det är inte så våldsamt ännu, och de där skorporna hjälper faktiskt - en myt som var sann.

Ska ta och berätta för mina kombos ikväll, annars kommer de få vinterkräk-noja i onödan.

Nån som har något trick att dela med sig mot illamående som inte innefattar ingefära? :D




tisdag 11 maj 2010

Skyddsänglar

Jag är inte mycket för organiserad religion. Bibeln är en bok. Jag tänkte ett tag att jag skulle döpa mitt framtida barn i kyrkan. För jag älskar kyrkor. Gamla, gotländska kalkstenskyrkor. De är fantastiska rum. Men orden som följer med, jag har funderat - jag tror att jag ska låta mitt barn välja själv.

Att jag inte tror på Gud i den kristna formen eller i någon annan organiserad form, betyder inte att jag inte tror. Jag är vidskeplig, och tror på skyddsänglar - i vilken form som helst.

Den där dagen, jag inte berättade för nån att jag fått plus på stickan. Då gick jag till Forum, och köpte en fågel.


Fågeln, liten i järn, sällade sig till lilla ängeln jag fick inför en lång resa (som jag räddade ur dammsugarpåsen idag) och skyddshelgonet som en rumskompis från Mexico gav mig för länge, länge sen. Det känns tryggt på färden.

Mardömmar

Vaknade i morse direkt ur en dålig dröm. Jag drömde att jag var på någon offentlig toalett någonstans och upptäckte blod. Mitt eget då. Det rann, och var väldigt verklighetstroget. Hjärnan gör en ju den tjänsten ibland. Kastar in en massa verklighet i drömmar. Jag har ju sett blod så rätt många gånger, mycket info i databasen. Lättnaden när jag vaknade och insåg att livet inte rinner ur mig går som inte att beskriva. Det är andra gången jag drömmer något liknande. Och jag inser ju att det kommer upprepas i olika former. Jag är en jävel på att minnas drömmar dessutom. Detaljerat. Härligt.

Så efter en natt av intervallsömn sitter jag och min betongkropp här vid köksbordet, min mac är hermelinen bland de två andra pc-laptoparna. Ingen trängsel, vi har Nackas största köksbord. Jag har nog inte sagt det, men jag bor just nu inneboende hos snälla släktingar. Jag flyttade in här när Söderbönan och jag efter 3,5 år behövde en paus. Dessutom har det varit en förutsättning för sparandet. Jag betalar hyra, men den är en tredjedel av vad jag borde i en stad som Sthlm. Jag trivs bra. Gillar mitt sällskap. Och nu, när våren (?) är kommen är det fint med altan och trädgård. Biggaråträd och rabarber. Syrener och fräsch gräsmatta.

Men självklart finns det en annan plan. Den har bara legat på sparlåga tills för en vecka sen. Då plus på plus gav mig tillåtelse att öppna lådan med framtiden igen. Sparlågan är lite uppskruvad. Fast bara lite än så länge. Men går det som jag vill så får jag döpa om den här bloggen. :D

Idag är det sol, för första ggn på en vecka. Så idag ska Bambi få sin dos med D-vitamin. Så fort solen svängt runt hörnet är det jag som filtar in mig och lägger mig i solstolen. Och somnar jag ska det drömmas om fluffiga och glada saker. Snälla!

måndag 10 maj 2010

sömnlös

..jag sover som så illa. Ikväll kanske lite extra för att jag sovit lite till och från i soffan. Jag googlade och inser att det kanske är vanligt. Kanske det är oron. Jag vet inte. Men jag somnar och vaknar och somnar och vaknar. Och ibland somnar jag inte.

Jag gjorde en liten godnatt-spotify, ska försöka slumra lite nu.

söndag 9 maj 2010

Att misstolka ord


Jag tänker ibland på det här med ord. Att blogga började som en dagbok. Först gav jag inte ut adressen till någon. Ville bara ha en plats att ventilera tankar på. Utan rädsla att hålla tillbaka för att någon kunde se. Säga saker som jag knappt vågade formulera högt för mig själv.

Men sen tog jag mark. Bjöd in människor från verkligheten. Bjöd in mig själv till andra bloggare. Och blev vansinnigt glad för feed-back i form av glada hejarop och varma kramar. Jag gillar verkligen det, att bli sedd här och nu. Samtidigt som det har satt stopp för en del tankar. Att sånt jag säger här - påverkar. Är läskigt. Jag tänker mest på en grej, en verklig vän. Som jag sårade helt utan mening. Ord kan tolkas så fel, utan ljudet bakom. Till och med då kan det bli fel - vi har väl alla varit i tex telefonsamtal när missförstånd banat väg för oro. Det bästa är ju ett ansikte bakom orden. Då får allt bra mycket gå snett för att det ska misstolkas. Om jag nångång säger något ni tolkar negativt, hojta - det var antagligen bara felaktiga ord.

hej

Nimis i Skåne, dagen efter mitt journalsamtal i Köpenhamn 090802.