Visar inlägg med etikett insomnia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett insomnia. Visa alla inlägg

söndag 12 december 2010

Nattuggla

De e jag. Gud vad jag sover illa. Fast inatt super-illa. Gav upp klockan 02 och kikade på ett Sopranos-avsnitt. Kollar igen. Inne på säsong tre nu. Ifall nån inte sett och gillar tv-serier - den håller verkligen måttet så här 10 år senare. Jag gillar karaktärer man både tycker om och tycker illa om. Ger dem lite djup och trovärdighet.

Sen blev jag iaf hungrig. Och loggade in på fejjan. Där stöter jag på den enda andra med insomnia, min chef. Så vi pratade lite, bara trevligt. Även om det är lite underligt. Fast han sa att han skulle skicka mig en grej jag ska korra - lite kul. Något att bita i mellan allt praktiskt fix.

Soffan har fått en halv ny kostym, det blir toppen. Och jag hittade ett fint 70-tals köksbord för en liten peng. Sängen har blivit ihopmonterat, men borren fick ge vika för betongen - måste hitta en bättre innan hyllorna kommer upp. Men det blir fint. Bilder kommer.

Nej nu ska jag försöka somna om. :)

måndag 10 maj 2010

sömnlös

..jag sover som så illa. Ikväll kanske lite extra för att jag sovit lite till och från i soffan. Jag googlade och inser att det kanske är vanligt. Kanske det är oron. Jag vet inte. Men jag somnar och vaknar och somnar och vaknar. Och ibland somnar jag inte.

Jag gjorde en liten godnatt-spotify, ska försöka slumra lite nu.

fredag 16 april 2010

Dagens soundtrack

I Stockholm. Där det är grått och regnigt.


Jag vaknade med ett vemod. Det är inte dåligt tror jag. Kan ha att göra med att jag hade en vaken timme mellan 03 och 04. Tillslut kollade jag fb via telefonen. Jag hade fått ett mail av en ledsen, orolig vän. Saker hon sa tog mig tillbaka fyra år. När allt var upp och ner. Stabila saker jag lutade mig mot rycktes undan. Allt var grått och alla var räddda. saker som jag aldrig trodde skulle sägas sas, och kunde aldrig tas tillbaka.

Men det är fyra år sen. Vi har rest på oss sen dess. Ärr finns kvar, men de bleks. Och i ljuset som kom efteråt kan vi alla se att just för oss, just den här situationen - löste sig fint. Och vi kan se på det utan ledsamhet, om än med vemod.

Nu ska jag försöka säga rätt saker till min vän.