I morgon kommer frilanspersonerna hem till mig för intervju. Sen vet jag ju inte när det kommer ut i tidningen. Angående anonymitet. Jag har inget som helst besvär med att alla ni får se hur jag ser ut, eller får reda på vad jag heter. Så jag lovar att säga till när det dyker upp sen i en kiosk nära dig. :)
Däremot funderade jag en stund på om jag skulle hålla bloggen anonym. Och kom fram till - ja. Jag tänker berätta hur mycket det har betytt för mig att blogga, och vad alla andra bloggare har betytt och fortfarande betyder. Instant feedback liksom, från människor som förstår. Däremot kommer jag inte lämna ut adressen till den, jag vill inte att hela svenska folket ska få läsa mina innersta tankar. Men framförallt vill jag inte att eventuella människor jag känner/är bekant med ska läsa något så personligt som min blogg.
Dels därför att det blir för personligt, och dels därför att jag inte ser relevansen. Om man bara googlar i ämnet får man massa träffar på fantastiska bloggar, sen om det är min eller någon annans spelar mindre roll. Det är väl informationen man vill åt.
Om jag hade börjat den här bloggen idag, så hade jag hållit ännu hårdare på anonymiteten. Och antagligen inte lämnat ut den till de vänner som idag läser den, kanske inte ens min familj. Det är en trygghet i att kunna blotta sig utan att vara utlämnad.
Visar inlägg med etikett blogga. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett blogga. Visa alla inlägg
fredag 17 september 2010
söndag 9 maj 2010
Att misstolka ord
Jag tänker ibland på det här med ord. Att blogga började som en dagbok. Först gav jag inte ut adressen till någon. Ville bara ha en plats att ventilera tankar på. Utan rädsla att hålla tillbaka för att någon kunde se. Säga saker som jag knappt vågade formulera högt för mig själv.
Men sen tog jag mark. Bjöd in människor från verkligheten. Bjöd in mig själv till andra bloggare. Och blev vansinnigt glad för feed-back i form av glada hejarop och varma kramar. Jag gillar verkligen det, att bli sedd här och nu. Samtidigt som det har satt stopp för en del tankar. Att sånt jag säger här - påverkar. Är läskigt. Jag tänker mest på en grej, en verklig vän. Som jag sårade helt utan mening. Ord kan tolkas så fel, utan ljudet bakom. Till och med då kan det bli fel - vi har väl alla varit i tex telefonsamtal när missförstånd banat väg för oro. Det bästa är ju ett ansikte bakom orden. Då får allt bra mycket gå snett för att det ska misstolkas. Om jag nångång säger något ni tolkar negativt, hojta - det var antagligen bara felaktiga ord.
hej

Nimis i Skåne, dagen efter mitt journalsamtal i Köpenhamn 090802.
Etiketter:
blogga,
journalsamtal,
misstolka,
Nimis,
ord,
Skåne,
sommar sol,
såra
lördag 1 maj 2010
angående uppdatering
och vänner.
Det är några få personer som känner mig i verkliga livet som fått adressen hit. Till mitt innersta. Det är ju lite som att låta dem läsa dagboken. Vilket är helt okej, om de ändå läste den. Vilket jag förstår att de inte gör. Mamma läser. Syster läser. Och M i Karlstad. Kanske H.
Men inte de andra. Vilket också är helt okej. Om det inte vore för att de frågar hur det går. Vissa ställer samma fråga om och om igen. "hur är det nu igen med det här?" Och jag förstår fullkomligt att det viktigaste för mig knappt är i periferin för er. Men varje gång ni frågar sånt jag svarat på ristas det in. Även om jag vet att ni är genuint intresserade:
Jag gillar er alla väldigt mycket, nån älskar jag tom. Men. Jag orkar inte upprepa mig. Jag orkar inte uppdatera er enskilt, igen och igen och igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
