Pratade med en mycket god vän idag. Och hon sa "Det är svårt att vara glad när man mår illa, oroa dig inte, du kommer vara glad sen."
För just nu är jag mest trött och less. Och det känns inte helt okej att ens tänka det. Men det är svårt att vara glad, när det är kämpigt att ta sig ur sängen om mornarna.
Det betyder ju inte att det är fel på något vis, bara att jag önskar att min kropp kunde hänga med. Men sen är det ett berg av uppgifter på jobbet, så där mycket så att dagarna fram till semestern bara kommer att rinna iväg. Kanske en och annan helgdag kommer ryka. Det känns fruktansvärt jobbigt.
Önskar jag kunde krypa ner under täcket och vakna upp v.29. I en husvagn parkerad på finaste gården i Lau, med hästarna runt knuten och havet knappa kilometern bort. Med en ny fräsch hög pocketar och datorn laddad med serier för sena sommarnätter. Fi fan vad skönt.


