Nu har jag fått recept på Lergigan (hette det så...?) och hoppas på att få mitt liv tillbaka. Ska bara få pillrena från apoteket med. Suck.
måndag 7 juni 2010
illamående 2.0
När man började hoppas, snart är det över.. så la det i en högre växel. Efter en timmes försening i morse anlände jag till jobbet, hann jobba i två timmar innan jag sa tack och hej. Höll på att kräkas i t-banan, på Gamla stans perrong, i Gula gången och på ca 10 platser ut mot Nacka. Men som tur var, ingen offentlig vomering.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag kräktes bakom en björk en söndag ute i en park... Hade hundbajspåsar i varenda ficka i fall att. Hoppas du fixar detta, jag förstår precis hur jävligt det kan va...
SvaraRaderaLycka till!
Men hu.
SvaraRaderaHoppas pillren kommer med hem snart så du får njuta lite. Kram.
haha @renee. tack för tipset! :D
SvaraRaderajaa.. jag tog ett för snart en timme sen och det blev lite bättre, men inte bra. Campar på badrumsgolvet.
Men usch usch! Det är inte roligt när illamåendet stegrar sig sådär, hoppas det bara är något tillfälligt och Lergigan hjälper dig! Det gör den på mig *ta i trä, ta i trä* rätt hyffsat. Får du comp versionen på Lergigan? Hoppas de, så slipper du extra tröttheten, comp innehåller koffein!
SvaraRaderaKram!
hej där! jepp comp. Idag är det ganska bra. Hoppas, hoppas.. kram!
SvaraRaderaHej! Jag snubblade precis in här, rakt i illamåendet. Hoppas att Lergiganet hjälper, det gjorde det för mig. Jag kräktes när som helst på dygnet v7-25 vid första graviditeten (trodde det var "normalt" illamående). När jag kände samma tendens redan i v5 med andra barnet fick jag panik och ringde MVC. Då fick jag Lergigan, tack och lov. Men jag blev rätt psykiskt instabil istället. Kände mig deprimerad, kort stubin mot sonen och ville skilja mig varenda vecka. Det är ingen känd biverkning, men när jag trappade ner på tabletterna i v20 kände jag hur jag fick ro i sinnet. Jag tyckte det var värt det för att dämpa illamåendet, men min man föredrog mig kräkandes :-) Några bekanta till oss har upplevt samma sak. Som sagt, det är ingen känd biverkning, men du kan ju ha det i bakhuvudet ifall du skulle känna dig onormalt nedstämd.
SvaraRaderaJag hoppas att du får lindrigare illamående än jag (slutade när bebis kom ut). Även om du själv har "valt" att bli gravid har du lika stor rätt som alla andra att beklaga dig. Bara de som har mått illa "på riktigt" vet hur vidrigt det är. Det finns väl en risk att metallsmaken i munnen håller i sig till januari 2011...
Spännande läsning är det i alla fall, får titta in här fler gånger och se hur det går :-). Lycka till!
Ohh stackars, hoppas det blir bättre snart.
SvaraRaderaåh hej Åsa! :) Tack för tipset, ska hålla koll på humörsvängningarna, skönt att ha lite förklaringar.. Jag hoppas jag slipper må dåligt till v.25! Stackare! Tack! Och hjärtligt välkommen..
SvaraRadera@baglady, åh tack - det verkar funka.. :)
Hoppas att det hjälper med tabletterna!
SvaraRaderaJa det gör det faktiskt :) Peppar, peppar!
SvaraRadera