fredag 26 mars 2010

När man behöver sin terapeut


Idag har fem-sex personer frågat hur jag mår. Så där dagligt som man gör. Och jag har svarat "jo det är bara bra". Varför gör man det för. När det egentligen är tvärtom. Hela dagen har ju varit svart. Förutom solskenet då. Och en kändis-spoting på St Eriksplan. Schlagerstjärna på bagelcafé. Och så en akupunktur. Men annars har det inte varit många rätt. Och droppen kom ikväll. Den totala lilla unset som fick det att rinna över.

Det är ju påsk nästa vecka. Röda dagar på rad. Jag tänker att jag kanske borde åka hem. Mellan mig och hem - massa vatten. Eftersom jag inte gillar att flyga så återstår bolaget med monopol på färdvägen. De har nyligen gjort om sitt betalsystem, förut kunde man boka och betala i in-checkningen ifall man bokade inom 2 veckor från avresa. Men inte nu längre. Betala direkt. Jag fixade inte att ta belutet precis ikväll, skitsak. Men jag ville bara boka för säkerhetsskull. Biljetterna börjar ta slut. Så det var droppen. En skitsak.

Jag är trött. Och lite liten. Så ringde M, och jag ville bara tigga, be på mina bara knän att jag bara kan få sova hos honom. Alldeles pyjamasklädd och pryd. Men såklart gjorde jag inte det. Han skulle vara rationell och säga nej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar