Strike i kroppsvård

Ikväll provade jag zonterapi. Jag gick till Elsie som jobbar här. Det var intressant, smärtsamt och skönt. Märkligt. Hur en punkt mitt i fotvalvet kan kännas i armen. Det handlade om meridianer, jag förstod inte riktigt. Men jag är helt klart en believer. Något händer i alla fall. Ibland gjorde det så ont att jag kallsvettades, särskilt smärtsama var ringtårnas tipper och hudvecken mellan tårna. Ett dera av det var känslomässig stress. Surprise! Jag känner mig egentligen inte särskilt stressad just nu, men det vore ju inte konstigt om det vore så. Det hela var trevligt, och underligt. Mina fötter är rätt glada ikväll, jag själv är frusen. Ännu en förkylning på G. Härligt.

Och i övermorgon ska jag gå till Naprapathögskolan och bli klämd. Mitt ena nyckelben har märkbart sjunkigt in i kroppen, och nu jänns det obehagligt. Skaver som. Gör inte extremt ont, men med tanke på att jag märkte det här för en månad sen och jag började få ont igår, så känns det som något jag borde kolla. Min arm hoppade ur led för ungefär två år sen, det kanske har med det att göra.. eller så är jag bara lite freakish.

Som grädden på moset så har jag en tandläkartid för lagning på fredag. Vad är detta för svagt skal jag begåvats med...?

Insnöad

Klass 2-varnig i Stockholm. Jag tog mig till Ica maxi, det kändes tillräckligt. Belutet känns lite bättre nu när det faktiskt är snökaos, iaf häromkring. I Malmö är de plusgradigt och strålande sol. Där ser man. Inte här.

Så här görs det brasa i kaminen. Inomhusdag. Jag passade på att göra en omgång barkte till. Batch 3.

Pinnar och kottar:

Pinnar, kottar och vatten:

Resultat:

Mmmm... synd att man inte kan publicera lukter. Då skulle alla undra varför internet helt plötsligt luktar bajs. Eller inte.

Blizzard på G

Bestämde mig för att stanna i Sthlm. Som mest hade jag 38,0 i feber. Känns lite risky att chansa, det är ju en halv grad under vad de säger är taket. Men en halv grad..? Det känns så fjuttigt. Dessutom är det snökaos på väg. Att fastna mellan Sthlm och Köpenhamn med x2000 vore för trist. Och SJ's resegaranti gäller knappast tinade spermier som aldrig kom till användning. När de väl är tinade är det bara att pröjsa, oavsett om de aldrig kom i närheten av en. Vad är väl fyra veckor? Det ger mig fler besök hos akupunktören. Varmare väder ute. Om en månad har våren nått Malmö ialla fall även om inte Sthlm drabbats.

Samtidigt så kändes det kluvet nyss när stickan blev positiv, i morgon skulle jag ha åkt iväg. Tänk om.. tänk om det var den här gången?

Det berömda valet och kvalet

Sitter på jobbet och är lite hurven. Frusen. Har fortfarande lite feber, så jag ringde Storkkliniken och försökte förstå de danska kommentarerna. Att det ska vara så omöjligt att ställa in sitt öra på danska, jag skulle vilja ha en sån babelfisk. I alla fall så sa kvinnan på andra sidan sundet att det är bara om febern överstiger 38,5 grader som jag inte bör inseminera sig. Jag har inte fått ägglossning än, så sjunker febern så åker jag. Men om inte..? Ska jag chansa på att den inte stiger och åka iväg? Åh Angst. Ska jag, ska jag inte. Varje försök kostar 10 000 kronor. Men tänk om det är just den här månaden som det klaffar?! 

Jag var hos Dr Ma igen idag. Idag blev jag koppad. Det var märkligt. Runda bollar av glas som sögs fast på min rygg. Kanske 12 st. Allt är jämnt inom akupunktur, inget random shit. Sitter det en nål innanför höger knä så sitter det en annan innanför vänster. Idag stack och stack och stack och stack hon. Levande nåldyna. Och jag fick i ansiktet. Det var lite läskigt. Mest för att jag tänker att någon glöms kvar... 

Åh hem ikväll och ta temp och fundera. Till saken hör att jag sällan, extremt sällan har högre temperatur än 37,5 grader. Jag har en normal på 36,5-36,7. Beslut beslut! Jag önskar att nån kunde bossa mig lite, besluta. Jag är trött. 

Feber..? Inte feber...?

Jaha. Lite svagt positivt i morse, och nu sitter jag här och har ont i halsen! Kollade precis min temperatur, den är 0,5 mer än vanligt. Men det kan ju hänga ihop med ägglossning. Eller feber...? Får man feber ska man avstå. Blir tokig.

Däremot har jag fått ett barn idag! Ett fadderbarn, en liten tjej som bor i Haiti. Hela hennes familj klarade jordbävningen, som tur är. Men hon har många syskon, fattiga föräldrar och via Hoppets Stjärna betalar jag med flera hennes skolgång. Jag måste erkänna att det var mitt grymt dåliga samvete som klickade mig fram på deras hemsida. Men nu måste jag säga att det var ett trevligt litet brev och det finns en bild på tjejen med. Att det blev Hoppets stjärna var mest en slump, för mig gör Carola rätt negativ reklam - som den galning hon är. Men organisationen var redan väl etablerad på Haiti, och även om det finns massvis av andra länder med stora behov så känns det rätt just nu. Dövat dåligt samvete helt enkelt...

In the loop

Sålt fonder. Fick mig en ekonomikurs på köpet. Kanske för att jag råkade outa för min min bank att jag även sparar resurser i en annan. Min bank står lågt i kurs i dagens Sverige. Behöver knappast nämna några namn. Växlat pengar. Och gladdes åt att danska kronan såldes idag för 1.34 svenska istället för 1.5 som i november. En tredjedels tågresa sparad! Alltid något. Ska packa packsäcken. Fast alla mina underkläder ligger i tvättmaskinen. Note to self, buy new panties, in case of emergency. Alltså om stickan visar Go, go, go!! I morrn bitti. Men jag tror inte det. Ingen gång jag mätt har jag blivit positiv tidigare än dag 12, kväll. Vilket jag hoppas på, då blir det fredagståg till södern. På jobbet kommer snacket gå att jag blivit "fredagssjuk". Förrförra fredan var jag minsann sjuk på riktigt. Och förra månadens resa till Danska hufvudstaden skedde - på en fredag. Så för att inte förankra någon slags helhetsintryck av att jag 1. är lat eller 2. är vek så pratade jag med en av lill-bossarna förra veckan. Det verkar vara förståelse, men inte något som varken hon eller jag egentligen ville prata om.

Det går i vågor det där. Hur mycket jag vill prata om det. För två veckor sen när det visade sig att jag misslyckats så var jag ledsen. Ledsen-jag ville inte prata om det ledsna. Men det var skönt att det fanns några som hade velat prata med mig om jag velat. Oj, snårigt. Men jag skulle vilja säga tack, till L i Lau, S som tog mig med på café, E&H som nog hade släpat med mig på promenad om jag bara sagt Ay, Lady D som alltid har ett öra, och T i Skåne min största supporter när det gäller det här. Och förstås min syster, som jag inte alltid är bra på att prata med när havet är kav lungt men som alltid står där när det blåser. Stor kram!

"Relaxa!"

Pratade med en vän häromdan. En gravid vän, som blev gravid oplanerat men lyckligt. Hon vet om mitt försök, och att det inte lyckades. Jag berättade om akupunkturen, Dr Ma och det kinesiska teet hon ordinerade som luktar ner hela huset med en vidrig odör när det kokar. Och att jag slutat dricka kaffe, och att jag saknar det lite.

"Det bästa är nog att göra sånt man gillar och slappna av". Var hennes svar. Slappna av? Lysande råd. Verkligen. Men då gör jag väl det då. Låter naturen ha sin gång. Jo just det, naturen kan inte ha sin gång med mig. Eftersom jag inte råkat bli gravid när jag haft oskyddat sex. Vilket jag har haft min beskärda del av. Det är underligt, hur man har oroat sig så för vad som aldrig hände. Och hur man oroar sig nu för att det inte kommer bli av. Att slappna av är dumt råd att ge. Det är självklart att jag skulle vilja det, men det är som inte särskilt lätt. Det finns ingen av och på-knapp. Om jag inte gör vad jag kan för att hjälpa naturen på traven, vad ska jag göra då? Min vän menar väl, visst vet jag det. Men självklart är det lätt för henne att ge råd - hon kommer att bli mor i maj. Och det krävdes ingen särskild ansträngning för henne att bli gravid. Ingen utredning. Ingen insemination. Bara good old fashioned sex. Och självklart är jag avundsjuk.