Visar inlägg med etikett kaffe. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kaffe. Visa alla inlägg

onsdag 7 april 2010

Hetsens dag = 1 kopp kaffe

Tempot har lagt sig. Klockan är nu snart halv åtta och jag ska gå hem. Idag vällde allt in. Alla ville ha allt "så snabbt som möjligt" och jobb jag trodde var i hamn revs upp igen. Så mycket för att ta det lugnt. Fast jag andades lugnt emellanåt, in genom näsan och ut genom munnen. Kom igen kroppen - vi låtsas att vi är zen.

Så typiskt. Har varit sjukt lugnt här hela 2010. Men nu när jag ska slappna av och vara kolugn så staplar deadlinesen upp sig. Så idag så sa jag till F, den här som delar just min arbetsbörda att jag antagligen kommer vara borta den 19-20 april. Jag sa inte varför men att jag ligger lite lågt och kommer sjukskriva mig. Hon frågade inte utan markerade bara dagarna med små kryss i sin kalender. Man kanske ska anlägga spionmustasch. Och göra sig viktig i regeringens tjänst. Lite hemlighetsmakeri kan jag tycka. Men F är så himla tajt med C, och faller en faller alla. Jag vill inte berätta nått än. Eller jag berättade för lill-chefen, som verkade lagom road. Det får räcka så. Så länge.

Men hur jag ska göra för att inte stressa är en gåta. Får försöka uppväga med lite meditation efter jobbet eller nått.

söndag 14 februari 2010

"Relaxa!"

Pratade med en vän häromdan. En gravid vän, som blev gravid oplanerat men lyckligt. Hon vet om mitt försök, och att det inte lyckades. Jag berättade om akupunkturen, Dr Ma och det kinesiska teet hon ordinerade som luktar ner hela huset med en vidrig odör när det kokar. Och att jag slutat dricka kaffe, och att jag saknar det lite.
"Det bästa är nog att göra sånt man gillar och slappna av". Var hennes svar. Slappna av? Lysande råd. Verkligen. Men då gör jag väl det då. Låter naturen ha sin gång. Jo just det, naturen kan inte ha sin gång med mig. Eftersom jag inte råkat bli gravid när jag haft oskyddat sex. Vilket jag har haft min beskärda del av. Det är underligt, hur man har oroat sig så för vad som aldrig hände. Och hur man oroar sig nu för att det inte kommer bli av. Att slappna av är dumt råd att ge. Det är självklart att jag skulle vilja det, men det är som inte särskilt lätt. Det finns ingen av och på-knapp. Om jag inte gör vad jag kan för att hjälpa naturen på traven, vad ska jag göra då? Min vän menar väl, visst vet jag det. Men självklart är det lätt för henne att ge råd - hon kommer att bli mor i maj. Och det krävdes ingen särskild ansträngning för henne att bli gravid. Ingen utredning. Ingen insemination. Bara good old fashioned sex. Och självklart är jag avundsjuk.