tisdag 30 mars 2010

24-7


De senaste 24 timmarna härifrån till då:

Kollat lite tv.
Gjort omelett med feta och broccoli.
Invigt en stycken näskanna. Det var inte läskigt.
Klippt en fräsig frisyr "Hos Tomas". Jessicka höll i saxen. :)
Letat mig fram på Östermalm med eniroutskrift. Ingen 08:a.
Jobbat lite.
Lunchat med ex. Lite jobbigt.
Jobbat lite.
Gick upp extra tidigt för min zonterapihemläxa. 36 av olika slag.
Sov knapphändigt och ryckigt med gråtiga ögonlock.
Kollapsade. Och höll på att göra en god vän lite trött. På mig.

M. Jag är ledsen att jag fick en total kollaps. Jag skulle aldrig börjat prata med dig när jag redan var så där ledsen att man knappt kan göra sig hörd. Jag sa saker jag inte borde sagt, drog in dig i saker som inte är dina att se, röra eller höra. Jag är ledsen. Du är en fin och viktig person som har nog med ditt eget just nu. Nästa gång vi pratar så ska jag vara på kjempegott humör. Och om du känner väggarna trilla in - ring mig. I owe you one. Stor kram!

söndag 28 mars 2010

Till min mamma


Min mamma ringde mig ikväll, efter att ha läst min blogg. Tänker ibland inte på det där. Att människor jag känner faktiskt också läser. Hon ville bara höra hur jag mådde. Mammor är bra. Min mamma är jättebra. Hoppas du läser det här med. Vi är inte så bra på att prata med varandra alltid. Men hon skulle hålla mig flytande om jag behövde det. Tack mamma!

Veeeeem ska bort?!


En anledning till att jag tvekar till hemfärd i påsk är ekonomi. En annan är fika-träff med gamla gymnasievänner. Vi är 8st som fortfarande umgås på ett eller annat sätt, vissa mer och vissa mindre. Men vi brukar försöka träffas några gånger om året. Och nu är det prat om en påskfika.

Jag vill inte.

D, som jag hänger mest med och som inte heller har några barn men inte heller är singel ska utomlands.
M1, som inte heller har barn men däremot precis köpt hus med sin pojkvän, kommer inte hem.

Återstår 5.
M2, som fick bebis i somras. Och tillhör den skaran som lever, andas, pratar - bebis.
M3, stolt mamma till en 6-åring.
M4, har två barn, den yngsta föddes förra året.
E, har 3 barn . Hon tyckte vi skulle komma hem till henne "så vi kan träffa barnen".
K, gravid, BF i juli. Initiativtagare till hela grejen.

Ni fattar va, vem som ska bort.

Så nej, ingen fika.

fredag 26 mars 2010

När man behöver sin terapeut


Idag har fem-sex personer frågat hur jag mår. Så där dagligt som man gör. Och jag har svarat "jo det är bara bra". Varför gör man det för. När det egentligen är tvärtom. Hela dagen har ju varit svart. Förutom solskenet då. Och en kändis-spoting på St Eriksplan. Schlagerstjärna på bagelcafé. Och så en akupunktur. Men annars har det inte varit många rätt. Och droppen kom ikväll. Den totala lilla unset som fick det att rinna över.

Det är ju påsk nästa vecka. Röda dagar på rad. Jag tänker att jag kanske borde åka hem. Mellan mig och hem - massa vatten. Eftersom jag inte gillar att flyga så återstår bolaget med monopol på färdvägen. De har nyligen gjort om sitt betalsystem, förut kunde man boka och betala i in-checkningen ifall man bokade inom 2 veckor från avresa. Men inte nu längre. Betala direkt. Jag fixade inte att ta belutet precis ikväll, skitsak. Men jag ville bara boka för säkerhetsskull. Biljetterna börjar ta slut. Så det var droppen. En skitsak.

Jag är trött. Och lite liten. Så ringde M, och jag ville bara tigga, be på mina bara knän att jag bara kan få sova hos honom. Alldeles pyjamasklädd och pryd. Men såklart gjorde jag inte det. Han skulle vara rationell och säga nej.

solkigt

Jag har inte sett Uppdrag Granskning än, men har under dagen uppdaterat mig på händelserna i Bjästa. Ska försöka se programmet ikväll. Känner på mig att det kommer bli jobbigt.

Jag minns hur allt var svart och vitt för mig när jag var tonåring. Jag hade en bra samhällslärare när jag gick på högstadiet. Han hjälpte oss att bena ut gråskalor. Leta reda på fällor. Det var för mig många aha-upplevelser. Som jag först hade svårt att acceptera, men som gradvis blev självklara. Tack Berndt!

Men en sak som jag önskade att alla kunde ta till sig, internet är inte ditt vardagsrum. Allt du publicerar stannar, i någon form. Alla ord, alla bilder, alla antydningar. Allt. Jag måste påminna mig själv om det här ibland jag med, när jag känner för att lägga upp bilder på FB, eller för den delen här. Det här är inte "Kära Kitty"- dagboken jag gömde under kudden. Det här är nätet - vidöppet.

Bjästa-historien är smutsig på så många sätt. Våldtagna tjejer, mobbing, utfysning, hor-rykten, föräldrar som kämpar med alla medel, människor som sluter sig till den som ropar högst, smutskastning, uthängning.

Det tog mig ungefär 10min att hitta sidor med offrens namn, förövarens namn, förövarens släktingars namn, telefonnummer hemsidor, skärmdumpar från olika fb-grupper som vräker ur sig otrevligheter. Även om länkarna är borta, har man tagit en skärmdump så har man ju en bild. Det folk sa, går inte att ta tillbaka. Förhoppningsvis får vi höra ursäkter.

Det finns inte tillräckligt många Berndt i Sverige.


måndag 22 mars 2010

Rent och fräscht!


Jag har ägglossning idag. Just precis idag. Och spermierna simmar runt ungefär 100 mil härifrån. Eller simmar de? Frysta spermier simmar nog inte. Eller kanske de rör sig lite lite grann? I don't know. Jag vet att jag ska köpa mig en sån här:



Och det är precis vad ni alla tänkte. En nässkölj. För om jag får nått nytt virus och febertoppar lagom till nästa ägglossning så blir jag skogstokig. Så skölja näsan. Är det någon som har något annat mot-förkylningstips som inte innefattar en whiskey så tas de tacksamt emot.

Ikväll håller jag även tummarna för Linda. Hoppas Bosse antingen stannar inne eller kommer ut frisk och kry.

Att dodga ett lunchämne.


Jonas Cramby spekulerar i dagens metro. Krönikan kan ni läsa här.

Om man inte orkar läsa så handlar det helt enkelt om att han tycker att män ska växa upp, släppa till och ge sina flickvänner bebisar innan de passerat bäst-före-datumet. Att killar är lite rädda om sin "frihet". Jag tycker absolut han har sina poänger. De män jag seriöst övervägt ha pappa-potential (hela 2 st) var inte mentalt redo. Men vad jag blev lite sur över är antagandet att kvinnor då finner sig i situationen, låter sina ägg bli gamla och skrumpna i väntan på att Prins Charming ska mogna till, shapa upp sig lite, klippa sig och skaffa ett jobb. Kanske för att jag inte känner igen mig. Men sen tänker jag att ja.. det är kanske inte så ovanligt...? Jag vet inte.

Men jag skulle aldrig, aldrig vilja bli gravid med någon mot hans vilja. Är man inte mogen så är man inte. Självklart kan även de männen bli finfina föräldrar om de "släpper till". Men tänk om tankarna på det där "man aldrig hann med" blir för stora? Men det är klart att det är lätt att vara vis när man inte står där. Och i stundens hetta... ja. Ni vet.

I alla fall.. det här diskuterades vid lunchbordet idag. Jag, Kålle 25 år och Miss Glitter även hon 25. Det var en del åldersstatistik i den där krönikan, och det oh-ades och aha-ades. Ja inget var ju nytt för mig, men självklart så bekymrade jag mig inte över barnalstrande när jag var 25 år, så ingen fara på taket. Men fan. De vet i alla fall att jag passerat 30 för x antal år sen. Jag kanske inte vill diskutera det här som jag är fullt medveten om. Hur svårt kan det vara att lägga ihop 1 och 1?? Jag sitter väl för fan inte och pratar om döden med nåns farmor som har den runt hörnet.

Ja, jag vet... i känsligaste laget. Men det är en sån dag. Fast som tur är behöver man bara ta en vända till seveneleven för att köpa frimärken så blir man på topphumör i solen igen :D