Jeckan har temavecka som ni kan läsa om här, och här kommer mitt bidrag.
Jag vågar inte.
Sa hon. Till mig.
Hon stod på kanten. De grå molnen stora och arga.
Det finns inget att vara rädd för.
Sa jag. Till henne.
Vinden slet i hennes tröja. Vinden som var rädsla. Ilska. Bitterhet.
Varför just jag.
Sa vinden. Till henne.
Varför inte. Sa jag till henne.
Du är inte ensam. Du är inte liten. Det är inte omöjligt.
Sa jag. Till henne.
Hon såg mig i ögonen. Lyfte hakan. Håret rann runt huvudet.
Ett steg ut. Det svåraste. Som är enkelt.
Tack.
Sa hon. Till mig.
Tack sa jag till mig.
Ett steg ut.
När hon hoppar brister himlen.
Kvar blir bara stjärnor.
