..varje dag. Är frågan. Är hos kund den här veckan, katalogproduktion. Min 10:e gång. Man pratar ju om massa, och oundvikligt om barnet. Igår berättade jag lättsamt för en av de anställda som också är gravid om bakgrunden och hela karusellen. Idag när saker som "vad roligt att ni flyttar hem" och vet ni vad det är för kön ännu?" hoppade ur mun på andra så orkade jag bara inte dra allt igen. Utan mä-häigt sa jag bara "ja det är kul" och "nej". Ibland orkar jag inte helt enkelt.
Men jag fattar att sen när Bambi är här så måste jag orka varje gång, för att det ska bli en naturlig del i hans/hennes liv - lika enkelt och självklart som huvudet är upp och fötterna ner. Bot och bättring. Ikväll var jag bara för himla trött.
Nu ska jag läsa den där texten som ska hamna i Aftonblaskan. Jo förresten, när den dyker upp så får ni hemskt gärna länka till den om ni vill - men länka inte bloggen, jag vill behålla bloggen anonym. Tackelitack!
Nej, det orkar man inte. Och det är ett problem man drabbas av även som "vanlig" förälder (du förstår vad jag menar med vanlig va? För jag tycker ju verkligen att du och bambi är normala. ). Vet inte hur många gånger jag inte orkat säga att "ja, FLICKAN sover" bara för att hon har en blå vagn och turkosa kläder. Och jag låter bli att säga att jag inte tänkte sluta amma vid 9 månader osv... Men jag borde. Men det är ju så, man orkar inte jämt.
SvaraRaderaKlart man inte orkar!
SvaraRaderaSedan tänker/hoppas jag, i min naivitet, att när Bambi är här och ni hamnar i småbarnssvängen med förskola, mammagrupper, annat nätverk, kommer Bambis ursprung snabbt att bli en allmänt känd självklarhet, och då kanske alla de där frågorna minskar.
Men, jag har kanske fel. Jag hoppas att jag har rätt. Mest hoppas jag att "folk" en dag ska sluta ställa frågor om saker som inte angår dem - som t ex barnets föräldrasituation, uråldriga könsroller manifesterade i klädval och allt annat de inte ska bry sina hjärnor med.
*brandtal slut*
Håller med Loba - tänk om folk skulle kunna sluta ha förutfattade meningar och ställa dumma frågor, vad underbar världen skulle vara.
SvaraRaderaSjälv orkar jag allt mer sällan. Jag höll tom tyst när en kollega häromdagen gick på om hur dåligt det var med delad föräldraförsäkring och att kvinnor med låga löner minsann hade sig själv att skylla som inte förhandlat bättre (trots att jag vet att hon själv har en hyfsat låg lön). Tyvärr blir det ofta jobbiga diskussioner som man inte kan vinna för att den andra "vet" redan hur det är och vill egentligen bara överbevisa ens argument. Suck.
åh vad jag hoppas att Loba har rätt... Annars blir det show and tell på förskolan. Vi hade en kille som var amputerad i klassen under mig, hans mamma kom och pratade - minns att det löste massa frågetecken.
SvaraRaderaJag orkar nog mer nästa vecka när jag fått sova lite. Snart är hemska jobbiga-jobbveckan över... Det som är bra - snö! :)
kram på er!