Efter förlossningen

Jag har läst Mamma Viljas förlossningsberättelse nu, och jg blir arg och ledsen för hennes skull. Att inte alla kan få samma behandling, beroende på vart man föder någonstans! Det är så fel och galet.

Min förlossning slutade också dramatiskt, men som en bråkdel av hennes. Men jag har en sån otroligt fin bild av hela förlossningen ändå. Och det är ju pga den fantastiska personalen, allt gick så snabbt och bra. Och efteråt var alla måna om att prata med mig om vad som hänt. Innan jag fick lämna IVA kom personalen där som varit med mig på operation, så vi fick prata. Och sen under veckan när jag låg på BB så kom läkaren, barnmorskan och en av sjuksystrarna som var med och pratade om vad som hänt.

Jag är så otroligt glad att jag fick föda här, hemma. Där personalen har tid, och är otroligt omtänksam. Alla får stanna så länge de vill, speciellt förstföderskor. Glad och lycklig, och arg att inte alla kan få den här upplevelsen.

toppenhumör :)

Jag har bestämt mig att inte ta ut sorg i förtid, att inte deppa när det inte behövs. Det är ju enklare vissa dagar. Och idag är en sån dag. Det är rätt varmt, och jag jobbar massor idag och massor i morrn. Har lite dåligt samvete för att jobba på 1a maj, arbetarunge som jag är. Men nöden har ingen lag. Men det är rätt soft nu, glider runt i min egen takt. Börjar se slutet på den här vändan katalogproduktion. Och på söndag ska jag vara ledig, det lovas strålande sol över Sthlm. Jag tänkte gå förbi pocketshop och handla några, nya fräscha böcker jag kan knäcka ryggen på och göra en rasande mängd hundöron i.

Jag har väl börjat inse att det nog blir en vända till Köpenhamn om ca två veckor. Jag har som före-mens-känningar. De känns som igen. Men jag tänker inte deppa över det idag.

Lady Linn & Her Magnificent Seven – That's Alright