Att såra

Det här med att blogga. Är lite mer trixigt än jag kunde ana. Jag önskar nu så här med facit i hand att jag inte involverat människor jag känner. Behållt allt väldigt anonymt. Det var extremt skönt iof när allt var apjobbigt och upp och ner och det kändes omöjligt hela grejen. Då var det skönt att slippa förklara sig i verkliga livet. Men jag vet inte om det uppväger att vakta sin tunga. Blogga för mig hade varit lättare om jag pratade med en anonym massa. Även om också de anonyma känns otroligt verkliga numera. På ett positivt sätt. :)

Jag har bestämt att den här bloggen slutar där mitt nästa liv börjar. Bambi. Jag tänker inte hänga ut Bambi i varken ord eller bild. Dagens outfit bebisar funkar för vissa, men Bambi är inte Charlie Schulman.

Och övrigt privat ska jag bättra mig på att kommunicera istället för att ventilera. Skrivna ord tolkas så himla fel ibland. Och om man pratar kan man rätta till missförstånd under tiden.

oh för syster och mamman, jag har pratat med pappa. Han blev förvånad och glad och lyssnade i ungefär två minuter, sen var det tillbaka på viktigare saker. Sånt han kan relatera till. Men nu vet ni att han vet, och jag ska berätta det IRL med, jag har bara glömt av det hela.

Och syster en annan sak, vad himla stolt jag är över dig. Cool, cool, cool tjej. Jag ska köoa dig markeringspennor i många färger.. ;)