BM idag.

BM för mig är en gammal dänga av Smaklösa. BM står inte alls för barnmorska utan för trakormärket. Vill ni ha ett provsmak av gruppen som bildades för hur länge som helst och går under parollen "de e feil u öve u stemme instrument" så är det nog bara att googla.

Men det var iaf dags för den andra sortens BM idag. Min heter Ann och håller till i Gamla stan. Och var vansinnigt trevlig, men det misstänker jag att de allra flesta barnmorskor är. De är people persons helt enkelt. Sen att hon växt upp i Visby gjorde det ju jättetrevligt.

Hon tog en massa prover, några kändes lite onödiga eftersom jag gjort exakt samma prover för ca ett år sen fast en trappa upphos läkar-Git. Jag vet att jag är immun mot Rubella. Tex. Men likabra att göra allt som man ska antar jag.

Sen pratade vi massa med. Jag behövde det. Den senaste veckan har jag varit rätt låg, och allt har känts allmänt jobbigt. Och det har inte känts helt okej att det gör det eftersom jag planerat det här så himla skitnoga. Jag borde bara vara glad och tacksam enligt min hjärna. Lättnad att höra Ann säga att det är helt okej att vara rädd och ha lite ångest. Det är ju ett stort steg. Som innan bara varit en plan. Så är jag lite skrämd av hur kroppen förändras. Jag har alltid haft en ganska pålitlig kropp. Och nu beter den sig mer och mer annorlunda för varje dag som går.

Iaf. Första besöket avklarat. Nästa är inte förren i mitten på augusti. Och när jag är i v.19 ska jag göra ett ultraljud på läkarhuset vid Odenplan. Synd att det blir mitt i semestern...

Chaos and mayhem på Thulegatan

Ja jisses. Kvällens besök hos Dr Ma var bland det rörigaste hittills. Jag kommer dit i god tid, och i det lilla väntrummet sitter 3 personer. Ah tänker jag, lite kö. Som tur var har jag en bok med mig. Först blir jag sittande i 20 minuter extra. Sen får jag hoppa in i ett bås (Mittenbåset - yaeh!!) klär av mig och väntar.

Och väntar. Och hör ur damen bredvid rastlöst väntar. Jag tänker oj, ikväll var det extra körigt. Så här brukar det inte vara, även om det är lite hetsigare på kvällar än på dagtider. Men så går det upp ett ljus.

I högt samtal med Dr Ma - Pratiga Damen. Jag har råkat ut för Pratiga Damen en gång förut. Jag har ju varit hos Dr Ma typ 13 gånger nu - man råkar på patienter man känner igen. Och jag vet en del om Pratiga Damen. Som vart hon har ont. Vart hon bor. Att hon låtit operera sin hund för 30 lax. Tygskynken som avdelare softar inte ljudet alls. Och gissningsvis ser Pratiga Damen inte akupunkturen enbart som akupunktur - även terapi. Vilket är helt okej, om det är okej med Ma. Men det blir ju lite stressigt. Jag hade ingen tid att passa och lyckades somna ändå när jag tillslut fick mina nålar. Men det är ju Dymmelonsdag - nån kanske hade en familj i bil på tomgång utanför, pitstop mot fjällstugen.

Men Pratiga Damen gick tillslut. Då kom en annan Dam. Tänker kalla henne Aj-aj. Det var vad hon sa. Vi har ju alla olika hög smärttröskel, förstås. Men inte så avslappnande för andra patienter när det låter som om det pågår ett mord mitt ibland oss. Aj-aj.

Till råga på allt så gick Ma's assistent in till mig för att hämta något, la av en rejäl nysning. Eftersom jag starkt misstänker honom för Februari-förkylningen, hostig och snorig som han var så stelnade jag till och andades inte in tills det svartnade. Jag intalar mig nu att killen är pollenallergisk. Men jag har sköljt näsan, för säkerhetsskull. Jäklar vad det kommer ut grejer. Var kommer allt snor ifrån? Jag känner för att fråga Anders och Måns.